
Rehabiliterings- och restaureringsarbetet av Jajces historiska stadskärna inkluderade tre bostadshus, två moskéer, ett klockhus, Omerbegovahuset vid den södra stadsporten samt en del av den stadsmuren/tornbyggnad nära den norra stadsporten. Så kallade Jajce Houses, en syntes av alphus med höga tak och en osmansk husform, hade byggts utmed slänten under det medeltida fortet i Jajce. Dessa för staden typiska hus blev en turistattraktion under 1900-talet på grund av dess topografiskt vackra läge under fortet och över ett stort vattenfall, ett ofta fotograferat panorama. Dessa hus beboddes av muslimer och blev en symbol för dem. Därför blev de måltavla under kriget 92-93 och de flesta totalförstördes. Målsättningen i restaureringsarbetet i Jajce, som bestod av flera små projekt, var att påbörja ett återskapande av denna välkända panorama, och att visa att dessa gamla husformer kunde överleva och återskapas för ett modernt boende. De tre bostadshus som återuppfördes, Nanos hus, Dizdar huset samt hus nr 17 mitt emot, hade förstörts till deras karakteristiska källarvåningar av sten. Korsvirkesstommarna som bostadsdelarna var byggda av hade delvis brunnit och resterna låg bland annat bråte över och i källaren. Av takstolarna fanns inget kvar. Arbetet innebar upprensning av bråte, friläggning av källarna som restaurerades samt rekonstruktion av själva husen uppfördes med ett modernare fyllnadsmaterial, hålstenstegel som tilläggsisolerades. Både kök och badrum moderniserades. Samma gällde ytskiktet på de höga taken som traditionellt varit träspån men som på senare tid ersatts av plåt på grund av spånens underhållsbehov. Ytskiktet på dessa hustak blev som på de flesta andra, plåt. Arbetet utfördes i samarbete med Federala kulturarvsinstitutet.
Restaurering 2001-2003
